Under många år har jag varit less på alt grynigare å grynigare gräddfil. Där det snarare är en regel än ett undantag att det ska rinna en del vätska först ur förpackningen. Att den är grynig har jag vant mig vid, trott att det är så gräddfil måste bli. För så har det ju alltid varit...
tills........ jag första gången med glädje testade Arlas ekologiska gräddfil. Oj så trevlig. Ingen vätska och så krämig, slät och framför allt god, tokgod.) Den har funnits ett bra tag så länge trodde jag att det är så ekologisk gräddfil blir. Att det är lyckliga kor som ger krämigheten.
Men nyligen kom Milko med ekologisk gräddfil, likaså Gefleorten men nej inte alls samma produkt. Alltså räcker det inte med lyckliga kor enbart för resultatet. Var bara tvungen att höra med Arla, vad hemligheten är. Är ju inte helt säker på att de släppte på hemligheten, men de garanterade i alla fall att inget som inte finns deklarerat finns med. Så enligt Arla så beror den goda smaken och fina konsistensen på enkelt recept: KRAV-godkänd grädde och syrningskultur. Som det tillverkas gräddfil av i en process så pass skonsam, precis anpassad för denna produkten. Ja i bland räcker det inte bara med bra råvaror, utan behövs lite mer kärlek i processen också.
Har du inte testat Arlas så gör det!!!